Bestämma takmaterial inför takläggning

Inför en takläggning är det många saker att tänka på och fundera kring. Först och främst behöver du lägga upp en budget för hela projektet och se över vad för slags material på taket du ska ha. Du kan behöva fundera på tålighet, livslängd och skötsel för att avgöra vilket material du anser vara bäst för ditt hus. 

Olika takmaterial 

Vilket takmaterial du bör välja beror på en mängd olika faktorer. Om du ska byta ut taket på en byggnad är det vanligt att välja samma material som tidigare använts. Detta är dock inte alltid fallet, exempelvis om ett annat takmaterial passar bättre för husets funktion och utseende. Om det handlar om ett nybygge blir valmöjligheterna tämligen många och urvalet kan bli svårt. 

Papp/shingel 

Nu för tiden är det vanligt att välja shingel som takmaterial för nya byggnader. Det ger huset ett modernt intryck och har många positiva egenskaper. Ett shingeltak är uppbyggt med överlappande element. Taket består delvis av vattentätt glasfiber och delvis oxiderad asfalt. I vissa fall innehåller asfalten mineraler som exempelvis skiffer. I jämförelse med papptak, som är vanligt förekommande och väl fungerande på tak med mindre lutning, är shingel exklusivare. Shingel finns även i en mängd olika former och färger vilket skapar många möjligheter.  

Betong, stålplåt och tegel 

Betongpannor är ett takmaterial som täcker väldigt många småhus runt om i Sverige och är robusta, tunga och tåliga. Stålplåt är vanligt förekommande på kyrkor, hus och ladugårdar och har väldigt lång livslängd. Stål- och aluminiumtak är lättare än betongpannor och finns i många olika utföranden. Tegel har väldigt lång hållbarhet och åldras väldigt vackert. 

Att tänka på 

Vilket takmaterial du väljer är helt enkelt något du får avgöra genom att väga för- och nackdelar mellan de olika materialen. Budget kan även ha en stor påverkan på vilket takmaterial du väljer för din takrenovering, eftersom olika material kostar olika mycket. Något som är värt att tänka på är att olika takmaterial kan passa bättre och sämre för olika byggnader. Papptak passar exempelvis bättre på plattare tak medan takpannor kräver en lutning på minst 14 grader för att de ska uppfylla sin funktion. Om de används på ett tak som inte har minst 14 graders lutning kan inte vattnet rinna av ordentligt och det finns en risk för att vatten tar sig in mellan takpannorna och skadar huset. Förövrigt är det bra att se över vad för skötsel vardera takmaterial kräver. Du kan nämligen behöva tvätta och underhålla ditt tak årligen för att det ska hålla sig fint och dessa åtgärder kan skilja sig åt beroende på vilket takmaterial det handlar om. Överlag tenderar det att vara värt att investera i ett lite dyrare tak vid ett takbyte, då det ökar värdet på bostaden. 

Hur blir man fastighetsförvaltare

Då man går i tankarna på att bli fastighetsförvaltare redan i gymnasiet så kan det vara bra att veta ungefär vilken väg man ska ta in på den branschen. Det kan vara skönt att veta hur lång väg det är till att bli fastighetsförvaltare så att man är säker på att det verkligen är det man ska göra. Här kommer vi att gå igenom hur vägen dit går.

Val i gymnasiet
När man ska välja linje i gymnasiet och ska välja program så är det som passar bäst VVS och fastighetsprogrammet. Det finns också att välja på El och energiprogrammet som har en hel del passande innehåll för yrket. Man kan inte bara bli fastighetsförvaltare genom att gå dessa linjer på gymnasiet. Efter gymnasiet krävs det att man går på en yrkeshögskola eller på universitetet som har dessa utbildningar.

El och energiprogrammet
Att gå den här linjen kommer ge dig en massa information som är väldigt bra att ha som fastighetsförvaltare. Då kommer du att vara bra förberedd för utbildningen du ska göra på högskolan efteråt. Ångrar du dig och inte vill bli fastighetsförvaltare längre så har du ändå stor möjlighet att kunna jobba med elinstallationer, miljö och vattenteknik, automatiserade system och dylikt vilket inte är fy skam det heller.

VVS och fastighetsprogrammet
Det här är ett val du kan göra på gymnasiet som är förberedande för en massa yrken efter gymnasiet. Du får kunskapen inom rör och VVS, hur man jobbar med olika värmepumpar och dess installationer. Kyl och ventilation är något du också kommer få kunskap om men så klart även hur man sköter fastigheter.

Väl i yrkeshögskolan
Du kan hitta kompletta utbildningar på en yrkeshögskola där du vill utbilda dig till fastighetsförvaltare. De har även vissa kompletterande utbildningar om fastighetsförvaltning man behöver tillägga vissa delar. På YH-myndigheten hittar man dessa utbildningar och vart de finns.

Vad som krävs för att komma in på yrkeshögskolan
Om man vill utbilda sig till fastighetsförvaltare så måste man uppfylla vissa grundkriterier från gymnasiet. Man måste först och främst ha högskolebehörighet för att komma in på högskolan eller en så kallad yrkesexamen efter en 3 årig gymnasiegång. Du måste ha utbildning på 2.5 år som motsvarar 500 högskolepoäng.

Alternativet är att du kan ha högskolebehörighet och en universitetsutbildning där du har fått 180 poäng som är lika med en kandidatexamen.

Detta är de vägar du kan ta som är de mest rekommenderade att följa då du funderar på att bli fastighetsförvaltare. Följ de alternativen som du tycker känns mest rätt för dig så att det både blir roligt och lärorikt på samma gång.